Valsörarna rikt på fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla bebyggda miljöer

 

Fornlämningar

Vid ögruppen Valsörarna i Kvarkens ytterskärgård känner man till 115 historiska fornlämningar, vilka alla är införda i Museiverkets register över fasta fornlämningar. Dessa vittnar om områdets tidigare bosättning och historia från 1700-talet till 1900-talet, de äldsta kanske rentav om 1500/1600-talen. Fornlämningarna består av spår av fiskebastur, jungfrudanser, kompassrosor samt konstruktioner för båtar, fångstredskap och matlagning. Större delen har anknytning till fiske och sälfångst medan en del härrör från lots- och fyrverksamheten. På området finns också krigstida lämningar, bl.a. från de ryska soldaternas övernattningar under deras fälttåg över Kvarken i mars 1809.

 

Livräddningsverksamhetens historia på Valsörarna

Valsörarna var under 1900-talet en knutpunkt för livräddnings- och sjöbevakningsverksamheten i området. På Valsörarna huserade Finlands Sjöräddningssällskaps manskap inledningsvis i en barack vid Valsörarnas fyr och hade från år 1903 till sitt förfogande en stor roddbåt försedd med segel. Räddningsbåten, som byggdes på ett båtvarv på Smulterö i Vasa, fick namnet Walsören och var en av de första livräddningsbåtarna i Finland. År 1904 köpte Sjöräddningssällskapet en stuga i Replot som flyttades till Äbbskäret (Ebbskär) på norra Valsörarna och som därefter inhyste livräddningsmanskapet. År 1931 ombyggdes räddningsbåten Walsören och försågs med en Olympia-motor. På våren 1937 fick sjöräddningsstationen på Valsörarna en tvåmotorig större räddningsbåt som heter Valsörn. Valsörn finns för närvarande på Vasa sjöfartsmuseum. Vid Äbbskärets norra strand uppfördes ca 1929 (exakt årtal oklart) en stor byggnad som kallas Livbärgarskjulet och som fungerade som slip och vinterförvaringsplats för livräddningsbåtarna. På 1940-talet inleddes sjöbevakningsverksamheten på Valsörarna och 1961 upphörde sjöräddningstjänsten eftersom sjöbevakningen skötte liknande uppgifter. Den första sjöbevakningsstationen byggdes på Äbbskäret år 1948 och den ersattes av en ny som blev färdig 1984, men som tillsammans med flera andra byggnader revs våren 2016 efter utdragna rättsprocesser om byggnadernas bevarande.

 

Bevarade byggnader

Av de kvarvarande byggnaderna som vittnar om sjöfartens, sjöräddningens och sjöbevakningens historia är den mest dominerande helheten Valsörarnas fyr inklusive fyrvaktarbostäderna och övriga byggnader i närheten. Detta område kring fyren är av Museiverket listat som ”byggda kulturmiljöer av riksintresse”. Av sjöbevakningens ursprungliga 1940-talsbyggnader finns endast ett långt uthus kvar. I övrigt finns kvar ett radartorn, en modern bastubyggnad samt en plåthall. Sjöräddningssällskapets stuga, som i folkmun fortfarande kallas Livbärgarstugan, övertogs av föreningen Ostrobothnia Australis (OA) redan år 1964 efter att sjöräddningssällskapets verksamhet på Valsörarna upphört. I köpet ingick även en liten bod närmare stranden, som idag används som förvaringsbod och vedlider. Stugan har restaurerats och hållits i skick och har fungerat som Valsörarnas biologiska station sedan 1966. Stationen fyllde således 50 år 2016. Livbärgarstugan, Livbärgarskjulet och boden är en kulturhistoriskt värdefull helhet av byggnader som vittnar om livräddningsverksamheten och den fasta sjöräddningsstation som funnits på Valsörarna, en sjöräddningsstation som tidvis bedömts vara en av Finlands viktigaste.

 

Livbärgarskjulet (1) till vänster, Biologiska stationen (2) och biologiska stationens bod (3) som utgör den forna sjöräddningsstationens byggnader. Biologiska stationen kallas fortfarande ”livbärgarstugan” i folkmun. I bakgrunden biologiska stationens bastu samt två privata stugor. Foto: Niclas Fritzén